1 von 1 Usern fanden diesen Bericht hilfreich, 1 von 1 Usern stimmten diesem Bericht zu.
Erfolgreicher Einsatz für die Umwelt in den Philippines!! Als ich vor 6 Jahren in Malboal nach einem Jahr wieder zu tauchen dorthin kam, war ich von der Zerstörung der Steilwände erschüttert, davor hatte ich im Norden von Negros vor San Carlos bei der Insel Sipaway getaucht und auch sehr viel Zerstörung gesehen! Ich fragte eine bekannte Tauchschule warum man nichts gegen diese Zerstörung mache? Die Antwort „ Die waren schon länger da als wir“. Wie das Leben so spielt wurden wir in den Süden von Negros verschlagen und bauten unser eigenes Tauchresort auf, und wir hatten die gleichen Probleme! -Fischer die fischen um jeden Preis, wir forschten nach, wir lernten und dies führte zum 2. privaten Marine Prodeced Area der Philippines, dass richtig arbeitet. -dazu sagte uns unser Fahrer ein kleiner Fischer er habe seit Monaten keinen Fisch mehr gefangen! Wir forschten uns suchten, wir bauten Netzwerke, wir hatten Erfolge, wir stürzten ab aber wir lernten! Denn das Recht in den Philippines ist gegen das was hier an Zerstörung geleistet wird! Wir wollen hier unsere Erfahrungen zur Verfügung stellen, dass andere unsere Schritte nachvollziehen können! Als ersten Beitrag die Grundlage das Recht in den Philippines für Fischerei in English und in Visaya!
REPUBLIC ACT NO. 8550 THE PHILIPPINE FISHERIES CODE OF 1998 “AN ACT PROVIDING FOR THE DEVELOPMENT, MANAGEMENT AND CONSERVATION OF THE FISHERIES AND AQUATIC RESOURCES, INTEGRATING ALL LAWS PERTINENT THERETO, AND FOR OTHER PURPOSES” SEC. 92. Ban on Muro-Ami, Other Methods and Gear Destructive to Coral Reefs and Other Marine Habitat. - It shall be unlawful for any person, natural or juridical, to fish with gear method that destroy coral reefs, seagrass beds, and other fishery marine life habitat as may be determined by the Department. “Muro-Ami” and any of its variation, and such similar gear and methods that require diving, other physical or mechanical acts to pound the coral reefs and other habitat to entrap, gather or catch fish and other fishery species are also prohibited. The operator, boat captain, master fisherman, and recruiter or organizer of fishworkers who violate this provision shall suffer a penalty of two (2) years to ten (10) years imprisonment and a fine of not less than One hundred thousand pesos (P100,000.00) to Five hundred thousand pesos (P500,000.00) or both such fine and imprisonment, at the discretion of the court. The catch and gear used shall be confiscated. It shall likewise be unlawful for any person or corporation to gather, sell or export white sand, silica, pebbles and any other substances which make up any marine habitat. The person or corporation who violates this provision shall suffer a penalty of two (2) years to ten (10) years imprisonment and a fine of not less than One hundred thousand pesos (P100,000.00) to Five hundred thousand pesos (P500,000.00) or both such fine and imprisonment, at the discretion of the court. The substance taken from its marine habitat shall be confiscated.
ACTA REPUBLIKA No: 8550 Kodigo sa Pamalaod sa Kadagatan sa Philipinas (1998 Phil. Constitution) Pamalaod Alang sa Kalambuan, Pag – Atiman, ug Pagkonserbar sa tanang Matang sa Mananap, Tanom ug uban pang mga butang sa kadagatan nga gigamit sa panginabuhian gikan sa kadagatan ug katubigan. Seksiyon 92 Pagdili sa Muro-Ami ug uban pang paagi sa pagpangisda nga makaguba sa atong kagasangan, ug uban pa na mga puluy- an sa mananap o kinabuhi sa dagat. Supak sa balaod ang bisan kinsang tawo, lumad o bag-ohay nga lumulupyu nga mangisda nga nagamit sa paagi nga nakaguba sa atung kagasangan o kabatuan,mga kasagbutan sa dagat ug uban puluy anan sa mga mananap sa dagat nga gihinginlan sa buhatan nga may kalabutan sa atong kinaiyahan, ang muro-ami o bisan unsa nga pama-agi nga pulupariha ra, susama sa pamapa-agi nga gagikinahanglan ug pagsalum, ug uban pang pama-agi gamit ang kamot o makinarya sa pagdukdok ug pagguba sa kagasangan, sama sa pag-ale, pagpanguha , o pagdakop sa isda ug uban pang klase, sa ilang puluy-anan, ginadili usab kini. Ang tag-iya, kapitan sa bangka, maestro sa panagatan, ug mga tagdumala, tigpasiugda sa busiro o buliro sa pangisdaan nga kinsa nilapas niining balaod paga-silutan sa 2 ka tuig hangtod 10 ka tuig nga pagkabilanggo ug maga multa sa dili mo nubo usa ka gatos ka libo ka pisos o P100,000.00 hangtod lima ka gatos ka libo ka pisos or php500,000.0 o pareho nga multa ug pagkabilanggo, base sa desisyon sa korte. Ang kuha ug mga gamit nga gigamit kinahanglan kumpiskahun. Bisan kinsa nga tawo o korporasyon nga manguha, magbaligya, o maghandos sa puti nga balas, silica, gaay, ug uban pang kapuy-anan sa mga mananap sa dagat ginadili usab sa balaod. Ang mapamatud-an nga nisupak sa balaod, tawo o korporasyon, pahamtangan sa silot sa 2-10 ka tuig nga pagkapriso, ug dugang nga multa nga dili munubo sa P100,000.00, asta P500,000.00, o mahimong pareho nga pagkapriso ug pagmulta, base sa disisyon sa Korte sa Pilipinas. Ang mga butang nga gikuha gikan sa kadagatan kumpiskahon.
Pahibalo kini para makatabang pagkonserba ug protekta sa atong kagasangan na atong ginasaligan sa atong pangisdaan ug panagat. Kada usa kanato may responsibilidad na magpa-tuman sa atong mga balaod.
Abstimmungsmöglichkeit nur für registrierte und eingeloggte Benutzer. |